Halvklass eller halvkass?

När jag arbetade i Sollentuna hade jag känslan av att jag nog var en lite bättre musiklärare för lågstadiet än för mellanstadiet. Att jag nådde lite längre med de yngre än med de äldre, att det var lite roligare och lågstadieeleverna trivdes lite bättre på musiken.

Nu känner jag tvärtom. Och jag har grunnat på varför.

Svaret är nog helklass kontra halvklass. I Sollentuna hade jag musik i halvklass med lågstadiet, men helklass med mellanstadiet. Nu är det tvärtom. Skillnaden på att ha en helklass eller en halvklass på plats i musiksalen är enorm. För eleverna innebär halvklass mer individuell hjälp, längre pass vid instrumenten, kortare väntetid, lugnare miljö…

Det är nog inte svårare än så.

Annonser

Bryta ihop och komma igen.

Jag tillhör dem som skräms av gårdagens valresultat. Som blir uppriktigt ledsen. Jag både somnade och vaknade med en klump i magen och gråt i halsen. Just nu vill jag bara dra täcket över mig, men i stället försöker jag tänka konstruktivt.
Därför sitter jag nu med Lgr 11 framför mig, med fokus på kapitel 1 och 2. Med Lgr 11 i ryggen ska jag fortsätta att undervisa i normkritik, medmänsklighet, jämställdhet, jämlikhet, mångfald, demokrati, förståelse för mänskliga rättigheter, analysförmåga och kritiskt tänkande gällande politiska budskap. Det är nu viktigare än någonsin att vi lärare inte glömmer bort läroplanens första och andra kapitel, att vi inte bara fastnar i våra egna ämnes förmågor och kunskapskrav. Så här kommer en påminnelse, ett axplock ur Lgr 11, för mig och för den som vill.

Ur Lgr 11
1. Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Förståelse och medmänsklighet

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandlingar. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. (…) Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

2. Övergripande mål och riktlinjer
2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor (…)

Alla som arbetar i skolan ska

  • medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
  • i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
  • aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
  • visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

N-ordet

Jag inledde lektionen, som jag brukar, med en rörelse-/metrikövning. Denna gång till Stevie Wonders ”Master Blaster”. När vi var klara frågade jag om de kände till musikern, skrev upp namn, låt och genre. Jag beskrev Stevie Wonder för att kolla om någon då kände igen honom: sångare, pianist, blind, brukar ha solglasögon och små flätor, afro-amerikan… ”Ah, så han är n-!” utbrast en elev konstaterande, helt utan provokation i rösten.
Jag lade all annan planering åt sidan, satte mig ner på golvet hos mina elever och tog diskussionen. Inledde med att säga att jag förstod att eleven inte använt ordet för att vara elak, men att det är ett ord med en historia som gör det omöjligt att använda. Sedan talade vi om slaveri, segregation och rasism. Det blev en väldigt fin diskussion, där eleverna själva uttryckte att det är dumt att använda ett ord som sårar och kränker. Vi pratade om hur en hanterar mormödrar som säger n-boll och varför vissa affärer och caféer tycker att det är ett bra ord för chokladbollar. Om nu folk inte ska bli kränkta av ord, så skulle ju Ica gott kunna skriva ”fittgrejer” på skylten till hyllan med bindor och tamponger och ”kukskydd” på hyllan med kondomer. I stället kallas det hygienartiklar. Flera elever uttryckte en vilja att förändra och en ambition att säga ifrån nästa gång de såg en skylt med ett kränkande namn på chokladbollar.
Jag kände att vi missade en viktig musiklektion, men att det hade varit mycket värre att tiga ihjäl, eller skälla ut, användandet av ett kränkande ord.

Nytt läsår

Även oändliga sommarlov tar slut och plötsligt har en jobbat i nästan fyra veckor, utan att riktigt kunna greppa det. Tid är ett märkligt fenomen. Studiedagar, terminsstart och första lektionerna för läsåret har rusat i väg i ett fasligt tempo. Dagar som har varit både långa och korta på samma gång. Ett femtiotal f-klassare har fått musik på schemat och jag håller på att lära känna både dem och de cirka sjuttiofem ettorna, som också är nya för mig. Fjolårets treor har blivit fyror och får nu ha musik i halvklass, precis som femmor och sexor. Vilken skillnad det är!

Musiksalen har genomgått förändringar under sommaren. Vårterminen avslutades i ett stort, dammigt röj- och slängkalas, under sommaren målade vaktmästaren väggarna, skruvade ner gamla hyllor, skruvade upp hyllor till salens keyboards, samt möblerade om och hösten inleddes med nya skåp och bord, nya förvaringslådor till instrument och material och en ny möblering för att frigöra mer golvyta, skapa mer ordning och ett lugnare intryck. Det är tredje musiksalen på tre år, som jag bygger om. Nu hoppas jag att jag kan slå lite rot, för det börjar kännas som hemma. Läsåret är igång!

Golvyta!!! Till rörelseövningar, golvsittande och flexibel möblering.

20140903-145403.jpg

 

 

 

 

 

 

Ensemblehörna, med plats för digitalpiano, digitalt trumset, elgitarr, elbas och mickar. Här ska det finnas möjlighet att både öva med lurar och spela tillsammans. I skåpen finns fler instrument, böcker och material.

20140903-145345.jpg

 

 

 

 

 

 

Nya skåp med nya förvaringslådor. Var sak på sin plats! Lugn i musiklärarsjälen.

20140903-145333.jpg

 

 

 

 

 

 

Gitarrerna behöver kompletteras, men har fått en snygg och uppfräschad upphängning.

20140903-145420.jpg

 

 

 

 

 

 

Förmågorna på väggen, så klart.

20140903-145410.jpg

 

 

 

 

 

 

Passade på att köpa in en cajón i slutet av vårterminen och har invigt den i veckan.

20140903-145426.jpg

 

 

 

 

 

 

 

 

Och ja. Vi har börjat jobba med Lucia. Redan. Men det behövs om vi ska hinna med att skapa ett luciatåg, där alla har koll på karaktärer, legender, traditioner och sånger och där eleverna har fått tid att diskutera normer, förväntningar och föreställningar för att komma fram till hur just deras luciatåg ska bli.

20140903-145436.jpg