Efter en vecka av omröstningar är det snart dags att se hur det faktiskt kommer att gå i årets Melodifestival.
I år har mina elevers röster och juryutlåtande resulterat i spridda skurar. Det finns ingen tydlig gemensam vinnare utan varje årskurs har korat en egen. Varje årskurs utom femmorna, som tyvärr inte hade någon musik denna vecka.
Ettorna var rörande överens om att Samir och Viktor bör vinna, men bland eleverna i trean fanns det en viss ambivalens mellan att ryckas med i hjärntvättande rim och taktfasthet och ta fram skämskudde. Skämskudden växte sig sedan större för varje årskurs och eleverna i sexan sågade låten rätt rejält, även om en del jurygrupper insiktsfullt diskuterade att låten trots allt är medryckande.
Det är tacksamt att arbeta med Mello. Det engagerar, minst sagt. Med de yngre eleverna passar jag på att träna musikalisk form genom att de får sitta ner och lyssna under verser, stå och dansa under refränger och stå stilla i statyer under sticken. Med de äldre eleverna tränar jag förmågan att analysera och samtala om musik, att kunna sätta ord på känslor och försöka se förbi tycke och smak för att kunna diskutera innehåll. Som en elev i sexan sa: Jag brukar inte kolla på Mello, men nu när vi skulle titta efter bestämda saker så blev det ändå intressant.
Även i år fick jag så klart frågan om varför jag tvunget ska ha med en jämställdhetspoäng i juryprotokollet. Vad spelar det för roll om det är män eller kvinnor som står på scen eller som har skrivit låten? Denna gång sa jag till eleverna att jag inte tänkte svara på frågan förrän vi hade sett klart alla bidrag. När vi var klara bad jag dem titta igenom sina protokoll. Hade de sett något mönster? Två generella drag upptäcktes. 1. De bidrag som fick högst jämställdhetspoäng sjöngs alla av kvinnor. 2. De bidrag som fick sämst jämställdhetspoäng hade enbart manliga låtskrivare och manliga artister. Det fanns inte ett enda bidrag med bara kvinnor.
Därmed besvarade sig frågan själv. Problemet är inte att exempelvis Panetoz består av bara män och att låten är skriven av bara män. Problemet är att fem av tolv bidrag är skrivna och framförda av bara män och att det inte finns en motsvarighet med bara kvinnor. Jag har gått tillbaka till 2010 och kollat alla bidrag i alla delfinaler och statistiken är nedslående. Bidrag av och med enbart män ligger mellan 30% och 70%. Bidrag av och med enbart kvinnor ligger mellan 0% och 3%. Antal män bland låtskrivarna ligger på mellan 77% och 90%. Det är inte så konstigt att det blir skevt…
I år har jag inget bra tips på vem som kommer att vinna. Min erfarenhet är att när resultaten är så skiftande bland eleverna, så är utgången oklar. Det blir en spännande kväll.
Musiken i kroppen 