Melodifestivalen 2017

Vissa saker är lika säkert som influensatoppar i februari, nämligen Melodifestivalomröstningar vecka 10 på musiklektionerna.

Just vad det gäller Melodifestivalen så unnar jag mig att återanvända mitt grundupplägg. Åk 1-3 lyssnar efter vers, refräng och stick, genom att sitta på verserna, dansa på refrängerna och stå i statyer på sticket. Sedan röstar de med inga, en eller två händer – på så sätt kan de inte taktikrösta. Åk 4-6 sitter i jurygrupper och delar ut poäng (1-5) i fyra kategorier: låt, framförande, show och jämställdhet (här räknar de antalet män och kvinnor bland artister och låtskrivare).

 

I år är jag tacksam över att Jon Henrik Fjällgren är med, eftersom det blir en så bra anledning att ta upp samer och jojk i musiken. Populärkulturen är verkligen en otrolig tillgång. Mitt i alla normer och stereotyper, så dyker det upp normbrytare och minoriteter, som slår sig in i folks medvetande och synliggör det som annars mest befinner sig i periferin. Det är fantastiskt!

Diskussioner som har poppat upp i år:

  • Benjamin Ingrossos underarmshår – det här är en diskussion som jag stryper fort. Att diskutera artisternas utseende är helt irrelevant. Men det blir ju väldigt tydligt vad eleverna har hört hemma i tv-soffan…
  • Att det är synd om Owe Thörnqvist för att han är så gammal – den diskussionen har jag försökt bredda genom att tala om att Thörnqvist är den mest meriterade låtskrivaren och artisten i hela tävlingen, med tanke på att han varit aktiv i närmre 70 år.
  • Diverse smak- och tyckandediskussioner gällande låtar och artister – här har jag påmint om att vi tränar på förmågan att samtala och resonera om musik på ett bra sätt.

Sjävklart har vi även diskuterat jämställdhetspoängen. När jag introducerar juryprotokollen så brukar eleverna fråga varför jämställdhet ska bedömas och jag har svarat att jag vill se om de upptäcker något under lektionen. I slutet har jag återkopplat och frågat om de har upptäckt något. Absolut! Eleverna har upptäckt att det är fler män än kvinnor som sjunger och att det är väldigt många fler män än kvinnor som har fått skriva låtar till Melodifestivalen. De har också konstaterat att de kvinnliga låtskrivarna återfinns i bidragen som framförs av kvinnor, att de kvinnliga artisterna ofta har varit med och skrivit sina egna bidrag och att de enkönade bidragen bara återfinns bland männen. Det finns inte ett enda bidrag skrivet av bara kvinnor, däremot sju i årets final som är skrivna av bara män. Så klart kommer frågan upp om ett bidrags jämställdhet har någonting med kvaliteten på bidraget att göra. Mitt svar är nej. Det handlar inte om det enskilda bidraget, det handlar om att få syn på strukturer och mönster. Det är så klart inga problem med bidrag skrivna av bara män eller bara kvinnor. Problemet är urvalsprocessen, där så få kvinnor (och nya) kompositörer får chansen att komma fram. Jag berättar om symfoniorkestrarna, som har gått över till provspelningar bakom skärmar för att ge kvinnor och män rättvisare chanser och därför också ändrat sammansättningen i orkestrarna. Även tidigare hävdades att bara de bästa valdes ut. Det var bara en slump att de råkade vara män. Eller så var män helt enkelt bättre än kvinnor. Men med anonyma provspelningar så visade sig det antagandet inte stämma. Snarare var det så att juryn valde musiker som liknade dem själva och passade den informella och många gånger omedvetna mall som fanns av tradition och hävd.

Men resultatet då?

Vissa år har alla klasser mer eller mindre röstat fram samma favoriter. Så var det till exempel med Loreen 2012 och även med Måns Zelmerlöw 2015, men i år är det spridda skurar. Så jag har inte fått någon hjälp i vinnartippningen i år.

Ettorna röstade fram Her kiss med Boris René som sin favorit. Hos tvåorna fick Kiss you goodbye med Anton Hagman flest röster och hos treorna Nano med Hold on. Fyror och sexor är de enda som röstade fram samma etta, nämligen Wiktoria med As I lay me down. Femmorna var de enda som gav Ace Wilder med Wild child förstaplatsen, men trots det fick Wild child skolans förstaplats, när jag räknade samman alla resultat. Robin Bengtsson med I can’t go on kom på delad andra plats tillsammans med Wiktorias As I lay me down. Precis utanför prispallen hamnade Mariette med A million years.

Ikväll kommer svaret. Då får vi se om någon klass prickade in vinnaren.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s