Jag ser inte musik som ett enda ämne, utan snarare som ett orienteringsämne, ett paraply med många delämnen. Sång och spel (solistiskt, unisont, i ensemble, i olika genrer, på olika instrument), komposition, teori, gehör, historia, nutid, kommunikation, identitet…
Under min utbildning till rytmiklärare var det tydligt. Ämnena var många och schemat späckat. Det är jag glad för. När jag läser kursplanen i musik och allt som eleverna ska få göra, testa och lära sig, så är jag tacksam för varje redskap, varje tips, jag fått med mig. Om jag fått välja att enbart undervisa utifrån mina starka sidor, hade mina elever fått sjunga, rörelsekomponera, uttrycka sig med och till musik, analyserat musikens påverkan på och av samhället förr och nu, lära sig en och annan not och göra allt sånt där som jag själv älskar. Det hade inte blivit dåligt. De hade lärt sig massor.
Men de hade inte lärt sig allt, som står i kursplanen i och med Lgr11. Så det är bara till att kliva utanför min comfortzone och hitta sätt att undervisa i sånt som inte kommer lika självklart för mig. Som piano. Det var ytterst medvetet, men också motvilligt, som jag tog mig an pianot under musikhögskoletiden. Jag hade spelat lite som barn, men övergett pianot till förmån för gitarren. Jag förstod att jag behövde pianot som redskap, oavsett om jag skulle ha klassundervisning, rytmikgrupper, sångelever eller körer och bet i det sura äpplet som innebar att bli nybörjare igen. Prestationsångesten! Efter hand har jag ändå förlikat mig med pianot och kompar mina klasser, körer och grupper mer än gärna, så länge det inte finns en riktig pianist i närheten. För då lämnar jag glatt över och låtsas att jag inte kan spela alls.
Och nu, tro det eller ej, planerar jag den ena lektionen efter den andra i pianospel för mina elever. Och tycker dessutom att det är kul. I veckan har jag sjösatt ett stationssystem för fyror och femmor. Efter en gemensam introduktion med hjälp av det levande pianot, har de fått jobba sig igenom tre stationer i grupper. Den ena har varit en ren lyssningsstation, där de ska välja låtar att jobba med längre fram, den andra en teoristation, där de fått olika pappersuppgifter (som att markera vissa tangenter) och den tredje har varit en spelstation hos mig. Med hjälp av tydliga instruktioner på väggen och stolar markerade med siffror där de olika uppgifterna ligger utlagda stegvis, så har eleverna arbetat självständigt. Nu ska jag bara se till att hinna planera och skapa uppgifter i samma höga tempo, som eleverna klarar av dem.
Musiken i kroppen 